lördag 29 november 2008

"jag har det, du har det nu
samma symptom
både jag och du
jag har det
men du säger:
jag är
inte sjuk"
(yeah, u MUST click det som är i fetstil! Annars räknas inte detta inlägg.)

Det är så mycket jag måste säga till dig någon gång..så du förstår varför jag är som jag är
Men varför säger du det inte nu då?
Du är för full

Jag menar det inte så,
att du är det,
det vara bara en rad som började dunka i mitt huvud,
och jag var tvungen att få den ur mig.

Var ute i kväll,
hade riktigt kul.
Spontant och impulsivt.
Efter ett toabesök när vi kollade mejket i spegeln utanför,
stod det en Heiniken/Carlsberg/nånjävlaölsortigrönflaska på hyllan.
Jag flyttade den av någon anledning,
och ville gå runt med den.
För att passa in.
Vet inte om jag ville dricka.
Vet inte om jag känner sug
eller om det bara är känslan av att få kontroll över något som jag söker.
Konstigt att man tror att man kan få kontroll genom att göra något
som man vet får en att helt tappa just kontrollen.
Är det bara självdestruktivt beteende/känslor?
Jag har inte ens koll på hur länge jag varit nykter?
Visst, det felar på en månad, 1 år och 8 eller 9 månader nu i december.
Är det viktigt för mig än?
Det var det förut.
Jag tänker och analyserar för mycket.
Och kl är 04.29, en fredag, efter några dagars krasslighet.

Vill bli omskakad och tagen härifrån.
Vad är det jag väntar på?
Jag gör min egen lycka/olycka.
Känner mig som 16 igen.
Vilsen och allmänt lost in my own garden.
Snart ska jag upp och jobba.
Inse, du är 26..
Äh, kom på vad som saknas.
Jag vill gråta.
Bli en skakande liten pöl av tårar.
Allt känns så mycket bättre då.
Det renar mig, precis som ett friskt vårregn i april.




fredag 28 november 2008

Nu ska jag bli full och spela Guitar Hero.

Jävlar vad jag ville att den meningen kom ur MIN mun nu.
Fanjävlasatanskithelvetefuckoff!!
Inte du, men jag och hela jävla alkoholistnykterhetsnodrinksonmefan!!
Jag håller på att börja lipa..11 minuter tills jag intar en Black Devil.
Way to long.

Vad är det som tvingar dig att tvinga mig?

Synonymer till bekymrad:
Oroad.
Ängslig.
Upprörd.
Ledsen.
Nedslagen.
Rådlös.

Synonymer till uppgivenhet:
Viljelöshet.
Hopplöshet.

Synonymer till suck:
Hörbart andetag.
Utandning.
Pust.

Synonymer till nykter:
Opåverkad.
Inte berusad.
Avhållsam.
Måttlig.

Jepp. That's me, in a fucking nötskal.
Panik slingrar sig runt min hals,
ytan är precis under min frustande nästipp
och på bröstkorgen sitter självaste Michelingubben i egen hög person.
Snart bostadslös och beroende av andra.
Och det är bara mitt lillalilla problem.
Mina storastora problem är ärlighet och mod.
Ärlighet att våga säga som det är
och mod att våga stå för vad jag känner.
Syster lirkade fram, utan att ens försöka, ur mig mina nya up-hills.
Berg, i mina ögon, att bestiga.
Är rädd att inte bli förstådd och tagen på allvar.
Rädd att få ett nej.
Och livrädd för att än en gång bli kallad "en tråkig flickvän".
(Då du verkligen menar det.)
Jag är bortskämd med mina partybuddies,
som jag kan hänga på.
Inte hänga pga för mycket innanför västen,
utan för att jag är nervös och obekväm med alkohol som andra intar.
Julen betyder mycket för mig,
blir som barn på nytt.
Det är fester som ska gå på's,
men jag är inte redo.
Inte utan mina livbojar.
Kanske blir du en ny livboj för mig?
Kanske om jag vågar lita på dig?
Men det är svårt.
Förlåt.





(Synonymer till fantastisk,
ja, det var vad jag var då.
Men jag kom ner med en duns,
fick skrubbsår i skrevet,
det ska du få höra hela livet.)

torsdag 20 november 2008

Fyll min mun med din

Vet inte om beslutet är det dummaste eller smartaste på länge.
Om några månader kommer det att visa sig,
när jag antingen förbannar mig själv och min impulsivitet (?)
eller om jag klappar mig själv på huvudet och köper mig något fint.

Den nya stigen jag slagit an på förvånar mig varje dag.
(Okej Lasse, du hade rätt, jag hade fel. NU är jag lycklig och förvånad.)
Bad mig köpa cigg, nåt märke som jag inte minns.
Kommer hem med fel, det vet jag, blå Corner.
Inte en reaktion över att det inte var dem han ville ha.
Förr hade nog jag fått dem slängda i huvudet.

Motvilligt erkänner jag att jag nog satt honom på en pidestal.
Psykot med gitarr's behandlingar blev som normala för mig,
min vardag och det var så man levde och behandlade varandra.
No questions asked.
Nu kommer jag mer och mer ihåg hur det ska kännas att leva i ett sunt förhållande.
Men en pidestal faller man ner ifrån och går i tusen bitar.
Sviterna sitter djupt i mig och det är först nu
jag förstår vidderna av det sjukaste förhållande jag haft.
Jag måste plocka ner honom,
ha honom framför mig,
inte göra honom till en skugga över mig.
Ouppnålig, jag ska inte tävla om en plats i solen.
Ska inte.
Han vet inte allt om Psykot med gitarr,
men tillräckligt för att en gång kalla honom idiot.
Jag vill inte att Psykot med gitarr påverkar mig och mitt liv mer än han redan gör,
genom att prata och analysera hans beteende med honom.

torsdag 13 november 2008

My new best friend

The WoW, WoW, WoW took my baby away

Exalterad pojkvän ringer och berättar att han och David varit och köpt det nya WoW-spelet.
"Vi var het lyriska, som småungar!"
David med sin härliga amerikanska brytning:
"Det känns som när jag var liten och skulle till Disneyland!"
Nu blir jag småbarnsmorsa.
Laga och serva mat, snyta näsor,
badda blåsor på musarmen och trösta när bossen var för svår.
Ha! Trodde han ja!
Jag har ju fått min Mac och jag ska börja leka med ikväll.
Vi kommer att svälta ihjäl..

onsdag 12 november 2008

Ett svin mer eller mindre

Ondskan har inte rätt att röra henne.
Dina äckliga fingrar gör bäst i att inte skicka fler sms,
ta inte i henne,
tänk inte på henne.
Försvinn bara åter till den mörka håla som du krupit fram ifrån.
Ondskan, just ett passande namn.
Jag fattar ännu inte att det har hänt,
hur känner då inte hon?
Jag är 26 och vuxen.
Hon är ett barn som håller på att växa upp.
Hon har hela livet och världen för sina fötter.
Hon är stark som en oxe, kan för det mesta klara allt.
Flera veckor av ensamt eko, utan vuxnas tankar och logik.
Endast vänner att luta sig mot.
Hon förändrades, jag trodde det var tonåren.
Och det var det på ett sätt,
på ett smutsigt och alldeles för tidigt sätt.
"Ett berg har lyfts från mina axlar", sa hon.
Fattade nog inte själv vad hon gick och bar på och hur allvarligt det var.
Det kändes som en kniv i mitt hjärta,
10 000 volt i min hjärna
och trippelkickar i magen.
Trodde först att det var ett skämt, då lilltjejen skrattade.
Men det var hennes sätt att hantera situationen.
Bläddrade i skolkatalogen och pratade strunt.
Hon förstår inte riktigt,
bara att det är fel och hemskt.
Inte hela innebörden och det är jag på ett sätt glad för.
Hon behöver inte växa upp så fort, som sin syster.
Ondskan måste få vård, han kommer kanske bli en ny Anders Eklund om ingen sätter stopp.
Men första steget mot upprättelse tas i morgon.
Sen, din jävel, blir det inte lätt att heta Ondskan.


Ångeststst

Fritt med lite stålar kvar.
Men behöver ju bara mat, så det är lugnt.
Har handlat en helt ny garderob..
Oops..nu blev jag visst kidnappad, måste gå och käka ute idag!
Vad gör de da? ;)

fredag 7 november 2008

Im off..

..to fastlandet.
Ska julshoppa i Ullared..weei-fucking-hoo!

torsdag 6 november 2008

Märkt för livet

Är sugen.
Väldigt sugen.
Det liksom pirrar i huden när jag tänker på det.
Det är så länge sen sist.
Eller..iaf 3 år lite drygt.
Man blir beroende, i can tell ya!
Gummi, rakhyvel, sterila nålar, lite färg och så ett motiv.
Mm..absolut.
Jag ska skaffa mig en gadd till.
Och än en gång blir det kent-inspirerat.
Boxen är boven.
Alla album är svartvita konturer, jävligt fräcka som tatuering.
Ska knåpa ihop något med hjälp av dem, 
kanske lite av alla album,
eller bara några stycken.
Lägger upp bild när jag börjat fila på motivet.
Men den stora frågan kvarstår,
vart?
Vart ska jag sätta den?
Mitt på ryggen, kittla ryggraden lite grann?
Vaden?
Mellan skulderbladen?
Kinden?!
Någon som lurar på något bra förslag därute?



Han matar mig som en karl ska

Jens- "Då lagar vi något med spenat..eller broccoli."
Jag- "Ah..okej.."
Jens- "Ja..du behöver få i dig mycket järn nu när du blöder så mycket."

Omtanke a la best man ever. Lägger ribban högt och samlar poäng, spelar i en helt annan liga än vad någon av mina andra boyfriends gjort.
Typ: "Nej har du mens! Blä! Vah?! Blöder du så mycket att du inte kan röra dig och blir trött pga blodförlust? Ahmen..bit ihop väl. Blä."

tisdag 4 november 2008

Henrik:
Jocke, du rörde vid mitt hår under er premiär nere i Lund på Palladium,
när ni spelade Elvis, minns du mig?


Jag minns

(& Ni har borrat små hål försöker ta
Mina tankar men
Jag har pratat med
Elvis & rört vid
Hans hår)
Therese:
KENT ÄR VÄRLDENS BÄSTA BAND.TYCKER NI HANSON SER UT SOM TJEJER??

Skjut ungjävlarna...speciellt den lilla fan