fredag 28 november 2008

Vad är det som tvingar dig att tvinga mig?

Synonymer till bekymrad:
Oroad.
Ängslig.
Upprörd.
Ledsen.
Nedslagen.
Rådlös.

Synonymer till uppgivenhet:
Viljelöshet.
Hopplöshet.

Synonymer till suck:
Hörbart andetag.
Utandning.
Pust.

Synonymer till nykter:
Opåverkad.
Inte berusad.
Avhållsam.
Måttlig.

Jepp. That's me, in a fucking nötskal.
Panik slingrar sig runt min hals,
ytan är precis under min frustande nästipp
och på bröstkorgen sitter självaste Michelingubben i egen hög person.
Snart bostadslös och beroende av andra.
Och det är bara mitt lillalilla problem.
Mina storastora problem är ärlighet och mod.
Ärlighet att våga säga som det är
och mod att våga stå för vad jag känner.
Syster lirkade fram, utan att ens försöka, ur mig mina nya up-hills.
Berg, i mina ögon, att bestiga.
Är rädd att inte bli förstådd och tagen på allvar.
Rädd att få ett nej.
Och livrädd för att än en gång bli kallad "en tråkig flickvän".
(Då du verkligen menar det.)
Jag är bortskämd med mina partybuddies,
som jag kan hänga på.
Inte hänga pga för mycket innanför västen,
utan för att jag är nervös och obekväm med alkohol som andra intar.
Julen betyder mycket för mig,
blir som barn på nytt.
Det är fester som ska gå på's,
men jag är inte redo.
Inte utan mina livbojar.
Kanske blir du en ny livboj för mig?
Kanske om jag vågar lita på dig?
Men det är svårt.
Förlåt.





(Synonymer till fantastisk,
ja, det var vad jag var då.
Men jag kom ner med en duns,
fick skrubbsår i skrevet,
det ska du få höra hela livet.)

Inga kommentarer: