tisdag 10 februari 2009

Att bli bedragen

Först: Sex And The City
Sen: Top Model
I sängen innan sovdags: Bridget Jones Dagbok
Precis. Jens jobbar kväll och jag har girltogirlnightonly.
I Sex And The City handlar det om otrohet. Att det alltid är individuellt vart gränsen går.
Charlotte kom på sin dejt med att hångla med en blondin. Hon var en gammal kompis till hans syster och hennes pappa hade just dött och han försökte bara få henne att må bättre.
Samantha anser att män är otrogna av samma anledning som hundar slicka sina kulor. De gör det, för att de kan.
Mirandas kille tänder på porr och när de ska make some sweet loving går alltid en porrfilm på tvn. Han ber henne att flytta huvudet åt höger/v'änster så att han har fri sikt på tvskärmen. "Det känns som om han är otrogen med tjejerna i filmen, samtidigt som han har sex med mig." 
Carrie dejtar Big, bakom ryggen på tjejerna och känner sig på så sätt otrogen mot dem.
Otrohet är förjävligt. Det sårar fruktansvärt mycket och allt tillit försvinner. 

Jag hade varit på ett AA-möte och utanför tog jag en cigg och kollade mobilen. Ett nytt meddelande. Psykot Med Gitarr Mob. Han ville ses. Till historien hör att han gjort slut och betett sig jävligt illa mot mig. Kallat mig fitta, vägrat prata med mig och på så sätt tvingat mig i från min egen lägenhet som han tagit i besittning. Jag bodde hos allra käraste syster med familj. Grät mig igenom dagarna och om nätterna sov jag oroligt och tittade på mobilen stup i kvarten. Bara för att se att han inte hade messat. Men den dagen hade han i alla fall hört av sig. Och som sagt ville han ses, för att prata. Ett löjligt, nedtryckt hopp tändes. Ville han säga att han ville bli ihop igen?? Jag ringde upp honom. Jag hörde på hans röst att det inte var som jag hoppats. Han ville inte säga vad han ville prata om, utan vi var tvugna att ses öga mot öga. Han? Ögamotöga? Prata?! Ugglorna i mossen började hoa dovt runt omkring mig. Jag stod för en gångs skull på mig och fick honom att klämma ur sig vad han hade att säga. Han hade varit otrogen. Raggat upp en tjej på krogen, efterfestat med henne och hans vänner i hennes lägenhet. Sen hade kan knullat henne. Jag tvingade fram varenda liten detalj. Vart hon bodde, vad hon hette, hur det hade gått till. Hon hade pojkvän som var bortrest och de använde inte kondom. Jag ville bli så äcklad som möjligt så att jag skulle slippa gråta, sakna och älta. Nu ville jag bara hata honom. Innan otroheten ignorerade han mig och när han inte ignorerade så sa han så jävla elaka saker till mig. Nu ändrades det. Han smsade. Han ringde. Han ville ses. Han smörade värre än nånsin och tryckte på precis rätt knappar. Han kände mig och visste hur han skulle få mig att falla och förlåta. Han spelade sina kort så bra. "Förlåt mig inte, jag är ett svin som inte förtjänar dig, hur kunde jag göra så mot dig? Jag älskar dig så jag dör, vi är nåt-skit-om-själar-å-kärlek-som-nu-inte-kan-vara-tillsammans." Jag som redan fallit, föll igen. Men inte riktigt lika hårt som annars. Trots att vi blev ihop igen så började jag sakta, millimeter för millimeter, klättra uppåt. Och klättringen gjorde mig starkare. Och tillslut var vi inte ihop, igen. Men under året efter otroheten kunde jag aldrig lita på honom. Jag gnällde inte om det, men jag kunde inte heller gå vidare. Det gjorde ont. Så jävla ont. 
Och nu då? Hur har hans otrohet påverkat mig? Jag hatar det. Det är det största svek man kan göra mot den man älskar. Men. Han och hans dumhet är hans och inte min. Jag tog den inte med mig. Jag lämnade den hos honom i lägenheten en solig morgon i februari för snart ett år sedan. Med Jens, är allt annorlunda. Allt. Är. Annorlunda. Jag känner inte det minsta av smygande, letande, kliande oro i min kropp om att han ska vara otrogen mot mig. Jag har däremot en mycket stark känsla av att han aldrig kommer vara otrogen mot mig.

Inga kommentarer: