måndag 8 december 2008

"Förlåt att jag inte kan bestämma mig.." mumlar han när vi väljer bröd.
Det är inte bröd han talar om,
och jag säger att jag inte vill prata mer om det,
och låter gladare än vad jag egentligen vill.
Han pratar VI, släpper inte ämnet helt utan glider in på det då och då.
"Om VI flyttar ihop så får jag automatiskt dina 'Kill Bill'-filmer."
Jag kontrar med något halvfräckt, som gör att hans ord lättare rinner av mitt hjärta.
Vill inte ta in och bygga luftslott av hans ord.
Gråten ligger hela tiden nära, bränner mitt ögonlock.
Saker han gör när vi är tillsammans,
små saker som får hjärtat att pumpa hårdare,
när han ritar cirklar på min rygg och pussar min axel,
små saker som gör mig ledsen när jag tänker på att jag kanske tvingas vara utan dem.


2 kommentarer:

Tant med katt sa...

Men... nu blir jag ju helt orolig ju...
Ska jag vara det?
Eller kommer allt att bli bra?
Kram!

J sa...

Han reser bort ett tag, då får vi båda tänka. Kan väl säga att vi går efter mottot; Skynda långsamt. Men förhoppningsvis kommer allt att bli bra.