Förbannade

You have fucked me up so bad.

Ett sms utan svar, ekar i tystnaden.

En oro som river i magen,

skaver i skallen

och pickar i hjärtat.

Din sk kärlek har gjort mig sjuk.

Rädd.

Och det värsta är att det inte försvinner.

Lämnar mig inte.

Jag slipper dig men inte det du utsatte mig för.

Jag tar med mig det och speglar det i mitt nya liv.

På en helt utomstående,

helt enastående,

helt oskyldig man.

Misstankarna och magknipen finns mot honom nu.

Jag hatar det du gjort mot mig,

för nu känner jag så mot honom.

Trodde jag kommit längre.

Att det skulle bli annorlunda.

Men jag sitter i samma fälla,

gillrad av dig, för mig.

Hur fan ska jag komma ur?

Psykologbesök?

Det är ju DIG det är fel på, men jag..

Jag vet inte. Vet inte om jag klarar det här.

Vill inte fucka upp nån annan med mina hjärnspöken.

Let go. Just let go. Läk.

Det är bara i mitt huvud,

men fan så verkligt det känns.

Hatar att du gjorde mig så svag.

Och hatar mig ännu mer för att jag lät dig göra det.